Jajemen! Jag är uppe och står för första gången på 2 dygn utan att det känns som att himlen ska ramla ner på mig.
.
Som sagt, för första gången på lite mer än 2 dygn känns det okej att gå upp ur sängen. Fan, jag kommer inte ihåg att det var såhär hemskt att vara magsjuk? Var ju i och för sig 100 år sen jag var det sist. Men i Thailand fick jag ju vätskebrist och spydde och hade feber, men det var ju bara i ett dygn. Detta var i 2 och jag är fortfarande kass.
Har spytt och legat i feberfrossa, huvudvärk och ont i hela kroppen så nu är jag så nöjd att jag ens kan sitta upp! Jag väntar just nu på att Philip ska komma hem så jag kan få äta nått. På snart 3 dygn har jag ätit noll. Jag har druckit Proviva Bläbär i den mån det har gått. Och försökte tvinga i mig en tallrik yoghurt med, men fick hälla ut halva. Så nu ska det bli jäkligt gott med köttfärssås och spaghetti. Philip gör den ruskigt bra ;) Han skulle väl antagligen kunna mata mig med hundmat just nu och jag skulle tycka det var gott. Haha.. maaat.
.
Men ja, sen ska jag väl sova lite mer. För huvudet hänger inte med och kroppen gör ont. Men vi hörs! Peace!
